En kort reflektion angående hur man ska kontakta sina riksdagsledamöter.
Anders Widén, en av initiativtagarna till riksdagssvar.se, skriver om ett mail han fått av Malin Lövsjögård (m) som svar på deras fem frågor. Hon låter i detta mail meddela att hon:
"generellt [inte] svarar på enkäter eller undersökningar då [hon] prioriterar andra viktigare saker istället".
Ett par dagar tidigare så förklarar Göran Pettersson (också m) att han inte tycker att "störtfloder av mail" är värda att svara på (min tolkning) utan att:
"det är bättre om [organisationer som vill visa på ett stort folkligt stöd för en åsikt] samlar in namn och adressuppgifter, gärna e-post, på dem som vill protestera [för att] därefter skriv[a] ett mejl där de framför sina argument och bifogar namnlistan. Då kan riksdagsledamoten svara samtliga protesterande utan att epostsystemet blockeras för övriga medborgare."
De kanske borde prata med varandra, Malin och Göran. Eller så är det helt enkelt så att de vill undvika all form av kontakt med sina väljare.
2 kommentarer:
Din tolkning av vad jag anser är helt felaktig. Jag svarar på mejl, när det gäller FRA-frågan skickade jag cirka 35000 svar. Däremot anser jag att det är en dålig metod att skicka en protestlista, samma mejl, i 35000 ex till varje riksdagsledamot. Vad tycker du? Tycker du att det verkar vara en bra metod? Vad är det som gör den metoden bättre än den jag föreslår?
Jag vet inte vilken metod som funkar bäst för dig, huvudsaken är väl att du försöker se störtfloden för vad den är (missnöjda medborgare), oavsett om många rakt av kopierar någon annans mail eller använder en "protesttjänst".
Jag medger att min tolkning "inte värda att svara på" kanske var lite stark. Däremot så verkar du nära åsikten att "störtfloden" inte är en effektiv metod om man vill ha svar, vilket i kombination med att det som du ser som en bra metod genererar ett "jag svarar inte på enkäter" från Malin blir lite komiskt.
När det gäller ditt val att inte svara på riksdagssvar.se's "enkät" så förstår jag inte riktigt. Frågorna är medvetet förenklade just för att få reda på om ledamöterna faktiskt vet vad lagen innebär. Det är stor skillnad på kan och får. Om de som röstade för visste att religiös övertygelse och medlemskap i fackförening kan vara del i sökbegreppen och ändå röstade för - fine. Visste de inte det så har de röstat fram något som de kanske inte ville ha egentligen. Din jämförelse med "har du slutat slå din fru" är ju bara löjlig eftersom frågorna hos riksdagssvar.se faktiskt har ja/nej-svar.
Anledningen till att du inte vill svara är väl att det, förutom själva ja:et eller nej:et, kan finnas en moralisk eller juridisk spärr mot att utnyttja exempelvis registrering av sexuell läggning. Att "ja, FRA kan utforma sökbegrepp utifrån sexuell läggning, men..." och så nåt om att de inte ska eller får eller bör eller vill.
Men det är irrelevant i just det här fallet. Stämmer påståendet eller inte? Inga värderingar, bara rena fakta. I alla fall tror jag att det är vad riksdagssvar.se är ute efter.
Skicka en kommentar