Klarspråk 2.0

Tydligen så har riksdagshuset utsatts för brandattentat. Eller om det kanske är tvärtom.

Jan Björklund talar ut om hanteringen av FRA-frågan och konstaterar att:

- Motståndarna till signalspaningen har dominerat debatten totalt. Det har lett till att mycket onyanserad kritik har fått stå nästan helt oemotsagd.

Onyanserad? Det som har varit onyanserat är väl snarare regeringens mantra om hur lagen är tänkt att fungera. Inte ett ord om de problem som kritikerna har försökt påvisa. Sen säger Björklund att de överraskades(!) av debatten. Det må vara hur det vill med den saken, men om han och resten av alliansen hade haft någorlunda vettiga argument att komma med så hade väl det inte varit nåt problem, eller..? Problemet med Björklund et al är ju att de konsekvent vägrat uttala sig överhuvudtaget! Beslutet är fattat. No comment. Ni har missförstått.

I en artikel i SvD säger Jan att "det finns ibland en naiv tro att 'detta händer inte här'" angående FRA's nödvändighet för att stävja den stora stygga Ryssen (som kanske inte är farlig nu, men man vet aldrig). Det är lite roligt att han använder den argumentationen när just folks naivitet är det som brukar hackas på när de oroar sig för vad FRA kan tänkas hitta på med de extrema befogenheter de precis blivit beviljade. Fast det är väl skillnad på naiv och naiv.

Och det här uttalandet är ju bara korkat:

- Vad är alternativet till FRA? Det är att inte ha en underrättelsetjänst.

Så, om polisen inte får skjuta först och fråga sen då kan vi lika gärna lägga ner polisväsendet. Eller, hur menar du Janne..? FRA finns och utför någon form av uppgifter redan nu, t.ex så påpekar Björklund att "under överblickbar tid så är hotet om anfall [från Ryssland] inte så stort. Det vet vi bland annat genom att vi har en underrättelsetjänst". Nämen se där! Det funkar alltså redan till belåtenhet. Men nå då så, då kanske du inte behöver orera om att FRA måste läggas ner om de inte får massavlyssna sveriges befolkning.

Dagens stora humor får Fredrik Reinfeldt stå för. Till SvD säger han:

- Har vi kommit ut på ett sätt som gjort att människor fått svar på sina frågor? Det finns säkert en hel del att önska i just den här processen.

Klarsynt så det förslår! Då kanske han kan börja komma med de där förklaringarna istället för att gång på gång påpeka att han har varit dålig på att förklara. Eller är det Klarspråk 2.0? Erkänn att du är dålig på att förklara och fortsätt sedan att vara dålig på det genom att inte förklara den här gången heller.

Som avslutning så undrar jag vad Federley kan tänkas tycka om att de där förändringarna och förstärkningarna av skyddet för den personliga integriteten som skulle komma så småningom numera är förkastade till sophögen? Både Tolgfors och Maud säger att det är slutdiskuterat. Beslutet är taget. Hade han gjort som han gjorde om han hade vetat detta? Hur känner han, såhär i efterdyningarna, att det hela har utvecklats? Litar han på sin regering?